Vintern har ju slagit till i nästan hela Sverige nu med snö och allt där till.
Även om vintern är kall och ibland rätt så bökig, så är den ändå en favoritårstid.
Den vackra snön som ligger på träden när man kör längs vägarna är för mig obeskrivligt, det ger mig som en inre ro på något oförklarligt sätt, tillräckligt mycket för att jag kan stå ut med kylan.

Varje gång jag åker förbi en plats jag tycker är fin, så är det inte säkert att allt runt omkring är fint, då jag ändå bara tänker på vad som skulle göra ett brev fotografi och sen ser jag bara det som jag vill ha i mitt fotografi.

Började dagen med att lämna värmen under mitt duntäcke för att se att det sjunkit till 14 grader inne. Det är då jag tackar för att vi köpte en gasolvärmare så man kan få lite värme på morgonen innan man kommit igång.
Planen för dagen va att åka till Arbetsförmedlingen och sedan med min syster till stallet för att motionera hennes häst lite.
Började med att åka och hämta min syster på morgonen för att slippa åka en extra vända sedan efter mitt möte.
Mötet på AF känns okej, men det känns inte som om de kan hjälpa mig med det jag behöver hjälp med, när jag säger det jag behöver hjälp med så får jag bara svaret att de inte vet. Men va i alla fall där så de kan inte gnälla något.
Där efter tog vi vår kosa och drog till stallet där vi lät Valle komma in och dricka lite vatten, då det fryser i hagen och lösningen är inte färdigbyggd än har vi fått veta av stallägaren, men när han fått dricka sig otörstig i sin box fick han komma ut och lösgalopperas i ridhuset. Valle är en sådan himla gosig häst när han sprungit klart kommer han fram till en och ställer sig och gosar en stund.
Efteråt fick han komma in i boxen och dricka vatten igen innan vi släppte ut honom med de andra hästarna.

Även om dagen än så länge varit bra så känns det helt grötigt i huvudet, kanske är en förkylning på gång, men det hoppas jag verkligen inte! Te med honung ska nog få lite bult på det hela hoppas jag.

Idag är bara en sådan där dag så man vaknat tidigt men trott klockan varit jätte mycket, samt att när klockan va runt 17 så va jag helt bombsäker på att klockan var runt 22.
Helt enkelt en väldigt seg dag, ändå trots att jag hunnit vara med min syster i stallet och hjälpa henne med hästen.

Blir så himla bitter av att sitta hemma och bara glo, har så himla många idéer som verkligen skulle kunna bli något, men det saknas det där drivet. Drivet som får ett att gå ut och verkligen ta tag i det.
Drivet som gör att man orkar ta tag i sitt eget liv är inte heller på topp, så antar att det inte gör saker lättare.
Blir kallad för lat och arrogant bara för att jag inte har ett jobb, men när man fått över 300 nej (helt ärligt har sökt en bra bit över 300 jobb) så är det inte så himla peppade att försöka söka mer. Speciellt inte när man inte vet vad det är för fel man gör, varför som de inte vill ha mig på arbetsplatsen!?
Har så många tankar, känns som om hjärnan går på högvarv HELA tiden, och så fort jag ska göra något säger folk till mig att sluta tänka, då jag hela tiden tänker minst 3 steg i förväg vad jag än gör. Som exempel, jag kör bil, det är halt ute och jag ska stanna vid en stopplikt. Då hinner jag tänka en himla massa tankar innan jag kommer fram och har stannat om vad som skulle kunna hända hur jag ska lösa de olika situationerna och massa annat. Vilket i mitt fall gör att jag kommer lite ur trafikrytmen, inte på något farligt vis mer att jag kanske står vid stopplikten och hade hunnit köra ut men istället då jag tänker för mkt så hinner bilen komma för nära. Kan dock hålla med om att jag oftast får bättre resultat när jag gör något mer på reflex och inte tänker igenom olika scenarion.

Avslutat detta med en bild på syrran och Valle från idag.